24
Wed, Apr
0 New Articles

Prezidente Lú Olo Veta Proposta Alterasaun Lei Petrolífera

Prezidente-da-Repúblika, Francisco Guterres Lú Olo. Foto, Mídia PR.

Breaking News

Díli-SMI, Xefe-de-Estadu, Francisco Guterres Lú Olo, ohin, (11/12) iha parte lorokraik tuku 14:00 OTL halo ona deklarasaun ofisiál ba mídia nasionál hodi veta ba proposta alterasaun dekretu lei kona-ba petrolífera nian.

Prezidente-da-Repúblika husu respeitu ba deputadu no deputada V lejizlatura kona-ba ninia dezisaun veta ba Dekretu Lei Parlamentu Nasionál Nú. 3/V – Primeira altersaun ba Lei Nú. 13/2005, kona-ba atividade petrolífera nian.

“Iha ha’u nia nu’udar Prezidente-da-Repúblika, ha’u hakarak pronunsia, ho respeitu tomak ba órgaun sobernu Parlamentu Nasionál, ha’u veto ba Dekretu Parlamentu Nasionál Nú. 3/V-Primeira alterasaun ba lei nú. 13/2005, loron 2 fulan Setembru, Leis das Atividades Petroliferas, tuir nú. 1 artigu 88 konstituisaun nian”, dehan Prezidente Lú Olo, liu hosi komunikadu ne’ebé SMI, Tersa, (11/12).

Razaun fundamentu ba Xefe-de-Estadu hodi veta Dekretu Lei Petrolífera atu evita intervensaun polítika ba regra investimentu nian nomós atividade operasionál petrolífera ne’ebé rekere nu’udar investimentu direta hosi fundu minarai nian.

“Atu evita katak politikas no regras investimentu nian labele esesivu demais tanba de’it atividades-sira, inklui mós operasaun petrolífera ne’ebé rekere investimentu diretu hosi orsan fundu minarai”, dehan Lú Olo.

Xefe-de-Estadu hatutan, karik nia pormúlga mak sei fó impaktu negativu no hamosu konfuzaun ba públiku kona-ba fundu petrolífera no rekursu natural nian.

“Karik promólga, ninia implikasaun mak sei kria mak konfuzaun no halo konke ita bele lakon klareza no sei lahatene distingue ona kona-ba saida mak ativus finanseirus no ativus riku-soin-sira seluk, maske Lei Fundu Minarai hakerek klaru tiha ona”, dehan nia.

Nune’e mós, nia haforsa, karik nia parte promúlga mak indiretamente fó lisensa ka oportunidade luan hodi bele foti orsamentu Fundu Minarai no ho fasil hodi finansia atividade operasionál Governu nian.

“Dekretu ne’e karik promúlga, signifika ita fó lisensa atu duplika meius atu bele hetan finansiamentu ba operasionál petrolífera ka operasionál seluk, katak foti orsan diretamente hosi Fundu Minarai ka liuhosi Orsamentu Jerál Estadu”, katak Lú Olo.

Nune’e, tuir nia katak ho desizaun veto ba Dekretu lei refere  sei garante nafatin sustentabilidade finanseira Nasaun Timor-Leste iha tempu badak nomós iha tempu naruk, ne’ebé presiza bele garante retornu finanseiru ba Fundu Minarai nian.

Parte seluk, Xefe Negosiadór Prinsipál ba delimitasaun fronteira maritima, Kay Rala Xanana Gusmão, ba mídia nasional iha loron 11 Novembru 2018, husu ba PN atu halo alterasaun ba lei númeru 13/2005 kona-ba atividade petrolífera nian.

Husu alterasaun lei atividade petrolífera ne’e atu bele loke dalan foti orsan Fundu Minarai liu pursentu 30 ne’ebé antes ne’e iha de’it pursentu 20, ho aletrasaun ne’e atu bele responde ba polítika sosa asaun hosi ConocoPhillips ho pursentu 30.

Relasiona ho alterasaun Dekretu Lei Nú 13/2005, sosiadade sivil ne’ebé kompostu hosi FONGTIL no Lao Hamutuk ne’ebé hasoru malu ho Prezidente-da-Repúblika iha loron 26 Novembru 2018 husu atu veta ba proposta alterasaun lei petrolífera nian. (Editor, Lariwa).

Pin It

Follow us on Twitter

Sign up via our free email subscription service to receive notifications when new information is available.