16
Tue, Apr
0 New Articles

EE Fó Impaktu Ba Rendementu Negosiante iha Munisípiu

Produtu hortikultura ne’ebé negosiante lokál sira faan iha area Triloka. Foto, Agus Guterres.

Flash News

Baucau-SMI: Implementasaun Estadu Emerjénsia – EE ne’ebé ho tempu naruk fó impaktu boot ba rendementu negosiante hortikultura iha munisípiu sira tanba menus komprador atu sosa sira nia sasan.  

Hanesan akontese ba negosiante hortikultura sira suku Triloka, Postu Administrador Baucau, Munisípiu Baucau ne’ebé durante fulan tolu (3) ona la hetan rendementu relasiona ho laiha movimentu públiku hanesan transporte públiku.

Negosiante, Terezinha Ximenes, haktuir, produtu hortikultura ne’ebé nia faan hanesan fore-rai, talas, feuk, aifarina, pateka, hudi no seluk-seluk tan ema la sosa ona durante implementasaun EE dahuluk to’o ohin loron.

“Durante implementasaun Estadu Emerjénsia dahuluk no daruak ami la hetan rendementu tamba la iha movimentu kareta ho motor, halo ema la sosa ami nia produtu hanesan fore rai,talas ,feuk,aifarina,pateka pipino hudi no seluk tan”, dehan Terezinha, ba SMI iha Triloka, Kuarta, (03/06) ho oin triste.

Ximenes, esplika, relasiona ho menus komprador halo produtu hortikultura ne’ebé nia faan sai dook tanba rai kleur.

Nia hatutan, ho menus komprador ne’e la’os de’it implika ba sasan dodok maibe fó mós impaktu ba rendementu normal antes implementasaun EE refere.

“Agora ne’e ami hetan mak dollar hat to’o dolar lima de’it. Uluk loron ida ami hetan dolar sanulu resin ualu to’o dollar rua nolu maibe agora la iha tanba kareta la la’o ba mai”, katak nia.

Iha fatin hanesan, negosiante hortikultura, Josefina da Conceição, haktuir, tebes duni implementasaun EE ne’ebé ho durasaun tempu fulan 3 nia laran fó impaktu ba sira nia rendementu  negósiu nian.

Tanba, nia esplika, antes implementa EE sempre hetan rendementu di’ak relasiona ho movimentu ema no transporte públiku ne’ebé ba mai.

“Kona-ba produtu ne’e diak ida mak loron ida hetan dollar ualu, diak ida hetan de'it dollar lima tanba estadu emerjensia ema la la’o ba mai”, tenik Josefina.

Maske nune’e, nia katak tan, nafatin pasensia hodi hala’o atividade negósiu hodi sustenta nesesidade família uma-laran nian. (Editór, Sojito Martins).

Pin It

Follow us on Twitter

Sign up via our free email subscription service to receive notifications when new information is available.